I Onsdags märkte jag att jag började må lite konstigt, exploderande huvudvärk, magont m.m
Det slutade med att jag var hemma från jobbet både tors och fredag.
Ringde relativt snabbt till jobbet och sa som det var, chefen blev självfallet inte glad man är man sjuk så är man.
I fredags gick jag till arbetet trots att jag mådde dåligt. Det ångrade jag väldigt snabbt. Fy helvete, magsjuka är inte att leka med.
Jag kom till arbetet 11.20, jag skulle börja 12.00. Träffade Thomas och hans fru i lunchrummet. Jag försökte hålla masken och sa att det var okej med mig. Det var det väl kanske, just den minuten.
Sen sprang jag in på toaletten och ja, tömdes från alla håll och kanter. Mumsigt värre. Sen var jag tvungen att säga som det var, jag klarade inte av att arbeta. Chiefen blev inte glad nu heller men ännu en gång, jag mådde piss. Ville inte kräka ner hel ICA. Tror inte det är allt för poppis. Ringde in extrapersonalen som förhoppningsvis kom relativt fort. Jag gick hem på en gång.  Var hemma, låg i soffan och mådde allmänt överkörd.

Efter middagen gick jag och la mig och vila en stund. Klockan var väl runt 4-5 på eftermiddagen.
Det blev svart. Jag vaknade upp runt 20.00 av lite tissel och tassel i köket. Jag vandrade upp och satt mig i soffan yrvaken som få.
Efter Idol var det bara att gå och lägga sig igen..Jag var skittrött men jag kunde inte somna. Låg och vred o vände på mig. Tiden tickade vidare..Nu var klockan ungefär 02.30.  faan Ebba och Sandra snarkade ikapp. Är inte deras fel men det var inget vidare för mig.
Nikotinabstinensen kom dök sakta men säkert upp. Satan..tar en prilla och går in på toaletten. Tar och sätter mig vid datorn och surfar lite. Ungefär vid 03.00 la jag mig isängen. Tittade på klockan en sista gång vid kvart över 3.  Äntligen så somnade jag.
Vaknade upp vid 9.00 av Liam som smög runt i köket och var "tyst".
Tro det eller ej men jag var inte så trött som jag trodde.

Idag mår jag väl skapligt, iaf för tillfället.  Hoppas det blir bättre, kan inte missa fler arbetsdagar..