När vi äntligen har gått igenom en hel del sjukdomar och kände oss friska och krya så blev stackars Celine sjuk.
Hon som hittills har klarat sig så fint.. Hon verkar inte ha någon feber och hon är inte tröttare än vanligt. Däremot låter hon som en gammal rosslig gubbe som har rökt sen 70 år tillbaka . Hon piper, väser, roslar, hostar och snorar. Fan man blir lite nojig. Oroväckande!
Hon var på akuten igår i ungefär 6h. Det enda som hände var att hon fick inhalera adrenalin 2 ggr och blev sedan hemskickad. Idag låter hon likadant. Vi fick inte med oss mediciner eller något vettigt förutom rådet;
"Kom tillbaka om det bir värre"
Men haaallååå! Jag vill inte att det ska bli värre, kan de inte göra något på en gång? Varför ska de alltid vänta tills det är livshotande? Idioti!  Här i Tälje finns ingen akutmottagning för spädbarn vilket är sjukt i sig. Vi måste ju dra oss till flempan för att få hjälp. Det tar ju lite tid, speciellt när det är akut.  Ibland blir man bara arg.

Nu hostar både jag och Celine för fullt. Jag vet inte riktigt vad som hände, vaknade upp med halsont och nu slemmar jag runt. Dessutom gör det extremt ont i mina öron med jämna mellanrum. Undra om det är något tillfälligt påhitt i mitt huvud som gör att jag tror att jag är sjuk eller om det är på riktigt.
Jag verkar ofta tro så jävla mycket. Nåja, men vi får se hur det artar sig.

Ska försöka få i mig något att äta snart. Fick dessvärre inte i mig speciellt mycket till middagen.
Nu blir jag tillsagd att byta blöja så...Yes mam!