.. var över förväntan. Jag trodde vi inte skulle få en blund. Tog för givet att hon skulle skrika konstant och att jag skulle bli gnällig och allt skulle skita sig. Man ska inte tro, man ska inte tänka "tänk om" och man ska då inte ta saker för givet oavsett vad saken gäller.
Natten blev lugn. Visst skrek hon lite grann, visst vaknade man upp när hon lät - man var verkligen på sin vakt.
Jag gick upp 2 gånger. Hon sov verkligen. Det kan man inte klaga på. Vet de som har det värre.

Idag känner jag mig lite småtrött men inte värre än vanligt.

Farsan och Nillan kom nyss förbi, det var roligt att träffa dem igen. Nillan blev superglad över att se Celine.  Hon höll i Celine under hela tiden. Jag tror Nillan älskar barn.

Celine har skött sig bra för övrigt också faktiskt. Lugn och go men vill oftast vara i mammas famn och snutta.

Snart kommer Liam hem och får träffa sin lillasyster för första gången, han är nog rätt spänd över det om jag känner honom rätt.

Jag vill tacka alla ännu en gång för alla gratulationer, alla presenter och all hjälp vi har fått över tidens gång. Jag vet inte hur ska vi kunna tacka er tillräckligt.
Jag vill framför allt tacka Bent, Jenny, Farsan och Nillan.
Utan er vet jag inte riktigt hur det skulle gå för oss.
Ni finns alltid där när vi behöver er. Skulle ni någonsin behöva någon som helst hjälp så ställer vi självfallet upp för er.

Tack...